Den globala uppvärmingen kan känna sig grundlurad, då snömassorna dalar ner från skyarna för att begrava vårt land under en gnisslande kyla som stänger oss inne i våra hus, men samtidigt tvingar oss ut på gatorna för att skotta undan den vita förödelsen, så att de envetna hurtbullar som tvunget ska ut och gå kan komma fram.
 Om dessa vädertrotsare bara kunde med att stanna inne under en filt hade vi andra sluppit bana väg för dem och känna hur våra ansikten krossas mot vinterkylans hårda hand.
 Nu är det i och för sig inte jag som står för skottandet av området utanför vårt hus, men vänlig som jag är lider jag med min fader.
 Trots mitt stilla hat till denna vrå av internet vill jag skriva ett längre inlägg än såhär.
Men jag har faktiskt inte tid.
Om jag berättar vad jag ska ägna min dyrbara tid åt istället blir jag tvungen att att mörda er alla som läser det.
Typ Joanna då.
Och jag tycker av någon anledning om henne så det vill jag inte. Alltså får det förbli en hemlighet.
Tjarrå.